Andra åker till.
Vissa åker med.
Jag åker ifrån och det gör ont.
Vad var det som hände?
Hur tänker man när man åker från något potentiellt riktigt bra till definitiv ångest och förmodat misslyckande?
Kravet på en stabil framtid är stor och nödvändig men att det som ger dig fjärilar i magen lider känns inte rättvist..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar