måndag 6 augusti 2012

Intet kommer fram, jag fyller det men dagen efter dyker intet upp igen.
Ett steg fram och några åt sidan. Det måste vara så mycket mer.
Det lyser ändå där framme.
Upplagd av Magdalena kl. 10:09

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)